Etikettarkiv: moderater

Örebromoderater utan koll: Denna gång om skidbackar.#fb

En fördel för politiker i opposition är att de inte behöver ta ansvar, de kan hitta på vad som helst. Sådant brukar i och för sig inte vara att rekommendera, eftersom väljarna i regel genomskådar politiker som inte tar ansvar och som inte bryr sig om verkligheten. Tyvärr, för Örebros utveckling, har Moderaterna i Örebro valt den allra billigaste oppositionspolitiken: de har inte koll på fakta och de tar inte ansvar.

Idag ”varnar” Moderaterna i NA för att skidåkningen i Storstenshöjden är hotad på grund av diskussionerna om försäljningen av anläggningen. Moderaterna har uppenbarligen missat att just driften av anläggningen är reglerad i ett arrendeavtal, som gäller till år 2020. Detta avtal innebär att anläggningen ska drivas och vara öppen.

(Om du vill läsa mer om diskussionerna om Storstenshöjden, har jag skrivit mer här.)

Enligt NA menar Moderaterna att ”när kommunen nu har en köpare, redo att köpa så ska ersättningen för ett par månaders outnyttjade i höst inte vara något stort problem”. Man kan i och för sig fråga sig var Moderaterna tänkte ta den miljon detta gäller: från fritidsgårdarna, från vården eller från skolan (de påstår ju annars att de ”prioriterar välfärden”).

Jag (och övriga i majoriteten) anser att det är orimligt att kommunen, i efterhand, skulle skicka med nära en miljon kronor av skattebetalarnas pengar till köparen av en anläggning (som får köpa den för 1,6 miljoner) – när anläggningen har bättre förutsättningar än den haft på länge.

Men framförallt är Moderaternas kritik lite pinsam eftersom frågan om entreprenadersättning INTE är den fråga Storstenshöjden i Örebro AB fört fram som ett hinder för köpet nu. Moderater som inte har koll på fakta har vi tyvärr vant oss vid i Örebro den senaste tiden (de vet inte hur bygglovshanteringen fungerar, de förstår inte hur lägenheter fördelas för sociala behov och de vet inte vem som har ansvaret för Återvinningsstationerna – för att ta några exempel).

Men det är trist att de är så oansvariga att de nu stämmer in i den osakliga kritik och de bisarra personangrepp som Staffan Werme (fp) och Fredrik Persson (mp) ägnat sig åt länge.

Tydligt besked från moderat: ”företagen skapar samhället”

Vi socialdemokrater anser att människan är målet, att människans frigörelse och utveckling är det viktigaste. Att skapa möjligheter för alla är syftet med vår politik. Så är det inte för moderaterna.

Förra veckan debatterade Ylva Johansson (s) sjukvårdsfrågor med Filippa Reinfeldt (m), på Örebro universitet. Debatten var kort och inte skulle det släppas fram några frågor från publiken. Allt på moderaternas begäran. Det stora blåa partiet gör nämligen allt för att kontrollera budskapen så att ingen råkar försäga sig, så att det är lätt att bara säga det man repeterat in. Moderaterna vill inte riskera att ställas inför svåra frågor som avslöjar de viktigaste vägvalen.

Ett sådant vägval handlar om synen på privata vårdförsäkringar och moderaternas öppenhet för att skapa särskilda väntrum för de med mycket pengar. Jag har exempelvis fortfarande inte hört Filippa Reinfeldt svara på den ganska enkla frågan: ”Ska rika och friska barn få bättre vård än andra?”. Hon vägrar också svara på frågan: “Tycker du att människor ska teckna privata vårdförsäkringar?”.

Men den moderata partidiciplinen uppfattas självklart inte av alla. På debatten i förra veckan befann sig den unge MUF-medlemmen Emanuel Sjöberg. Och när han fick chansen att kommentera Ylva Johanssons åsikter hymlade han inte. Hans kommentar säger mer om moderat politik än tusen obesvarade Filippa-frågor:

”Hon förstår inte hur samhället fungerar. Hon vill bara satsa på medborgare, men det är företagen som skapar samhället och jobben som kan utveckla sjukvården”, sa han om Ylva Johanssons budskap (till AiP efter debatten).

Tur att det finns några ungmoderater som säger som de tänker. Jag inser att Emanuel Sjöberg aldrig kommer att förstå hur jag och andra socialdemokrater ser på samhället; att vi faktiskt anser att vår politik är för medborgarnas skull – inte för företagens. Han lär aldrig förstå det, men jag är rätt säker på att de flesta svenskar tycker att MUFaren har fel: att ”satsa på medborgarna” har faktiskt ett egenvärde.

Om Mhedi Ghezali och domar utan rättegång

Mhedi Ghezali har än en gång gripits, misstänkt för ”terrorbrott”. Så långt verkar det inte finnas några frågetecken. Men sedan hopar sig frågetecknen. Medier, medborgare liksom ledande moderata politiker kastar ur sig allmäna misstankar om att han nog kanske inte var ”oskyldig förra gången”. Om det vet vi inget om, vare sig denna eller förra gången. Problemet förra gången – liksom denna – är nämligen att saken inte prövats i domstol. Och att misstankar ska prövas i domstol är en rätt grundläggande rättighet, oavsett vad moderata politiker tror om skuld/oskuld.

Låt oss vänta och se om det begåtts något brott – att man gripits två gånger är nämligen inte bevis i sig. Och som Jan Guillou skrev i Aftonbladet igår: ”Mehdi Ghezali tycks ha utvecklat ett starkt politiskt intresse för islamistisk aktivism. Det tror jag skulle ha drabbat de flesta av oss om vi suttit i ett koncentrationsläger för misstänkta islamistiska terrorister. Man kan tycka vad man vill om sådana politiska böjelser. Men för det första är det lagligt, för det andra gör det en inte till terrorist, eller ens ”terrorsvensk”. En terrorist kvalificerar sig för den brottsstämpeln genom helt andra gärningar än att resa till att talibanbehärskat område i Pakistan.”

Övertoner förändrar inte fakta: (m) vill ha sänkta löner

Expressen skriver idag om regeringens ”hemliga plan” om att sänka lönerna. Planen var visserligen inte så hemlig, men innehållet är likväl tydligt: Anders Borgs statssekreterare Per Jansson listar i en Powerpoint-presentation ”fördelarna med regeringens jobbskatteavdrag”. Enligt Expressen lyder ett av argumenten: ”Förbättrar lönebildningen: förstärker outsider och sänker reservationslönen”.

För den som undrar är reservationslönen den lägsta lön som en arbetslös kan tänka sig att acceptera ett jobb för. När reservationslönen sjunker innebär det kort sagt att lönerna pressas neråt. Punkt. Slut.

Men nu darrar givetvis de ”nya moderaterna”. ”Attans”, säger partistrategerna (m), ”nu börjar media berätta om den politik vi för. Var ska detta sluta?” Och sanningen är självklart att om media fortsätter rapportera så kommer svenska folket se vad målet för den moderata politiken är: att sänka de lägsta lönerna (en verklig valvinnare, särskilt i kombination med de höjda hyror, som en Örebro-moderat så sent som i onsdags efterlyste i Örebro). För att förhindra det där så tar nu propaganda(m)inisteriet i så de spricker: Örebro-moderaten Kent Persson skriver ”Kvack, kvack, avliva tidningsankan innan det blir pinsamt”. ”Krohniskt” skriver ”det är vänstern som vill sänka lönerna”. Henrik Elamson skriver (på min Facebook-sida): ”Har man bläddrat lite i Nek A, Makro förstår man hur det hänger ihop. Tidningsanka skulle någon bildad person kunna kalla detta…..”. ”Apelsineld” låtsas försöka vara tålmodig pedagog i sitt inlägg ”så tar vi det här med lönerna”.

Men övertonerna förändrar inte fakta: Moderaterna vill ha sänkta löner för dem som tjänar minst. Att, som de moderata propagandisterna, påstå att det inte spelar någon roll vad lönen är – att det viktiga är vad man har kvar efter skatt är att spela dum. Alla ersättningssystem baseras på lönen – inte på vad man får i plånboken. Därmed är lönenivån viktig för pensioner, a-kassa, föräldraförsäkring och alla andra ersättningar som moderaterna sänkt eller vill sänka. Erik Laakso förklarar det här på ett bra sätt här.

Kort sagt så är det ju så att arbetslöshetsförsäkringen (till exempel) räknas på bruttolönen vilket gör att sänkta löner leder till sänkt ersättning vilket leder till sänkt lön. Vilket också är själva syftet med moderaternas politik. Apelsineld” är den som är tydligast i sin syn på detta. Så här skriver han: ”Bakom oviljan att riva ner sådana strukturella hinder finns en obefogad rädsla för att förekomsten av lågt avlönade arbeten kommer att pressa ner hela lönebilden. Jag noterar att Erik Laakso återigen citerar det välvilliga men helt verklighetsfrånvända ’Fackliga löftet'”

Eftersom moderaterna tycker att det är ett problem att det finns för få lågt avlönade arbeten, och vill skapa en större låglönesektor; varför säger de inte det istället? Ja, vad tror du?

Kritiken mot att Expressen kallar planen ”hemlig” har dock en poäng. Det är ju inte hemligt bara för att så få uppmärksammat det. Jan Zetterqvist citerar en intervju med Fredrik Reinfeldt i Ekot 2006-08-15:
”Reportern: Sedan vill ni sänka ersättningen som man får från a-kassan ifall man blir arbetslös och din chefekonom Anders Borg har sagt att så småningom värker sänkta ersättningsnivåer igenom systemet och det blir nya jobb eftersom lönebildningen påverkas vilket leder till lägre löner. Det är ju väldigt många olika faktorer som kommer att leda till lägre löner. Hur låga kommer de att bli tror du?
Fredrik Reinfeldt: Återigen vi sänker inte löner i Sverige. Då får man möjligen diskutera med Anders Borg hur han tänkte.
Reportern: Effekten blir ju ändå sänkta löner.
Fredrik Reinfeldt: Nej, vi sänker inte löner i Sverige utan det handlar om hur lönebildningen fungerar i det att vi möjligen får ner löneanspråken vilket i grunden naturligtvis är sunt.”

Vad Reinfeldt menar när han säger ”det handlar om hur lönebildningen fungerar i det att vi möjligen får ner löneanspråken vilket i grunden naturligtvis är sunt” är, uttryckt med enklare ord: det är bättre med lägre löner.

Det fackliga löftet lyder så här: ”Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin och under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupaste insikten om att om vi alla håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav!”

En för alla, alla för en eller ”verklighetsfrånvänt citat”? Jo, det beror ju på vilka politiska åsikter du har.

Klarspråk från Reinfeldt

Jag har tidigare skrivit om det märkliga i att så få medier pressar Fredrik Reinfeldt om hans bok ”Det sovande folket”, där han bland annat skriver: ”Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.” Och nu hittade jag det här klippet på när Reinfeldt pratade om sin bok i tv. Med tanke på att han i klippet säger att det är för mycket politiker och att dessa politiker ägnar för mycket kraft åt att lova mer pengar kunde ju till exempel någon journalist fråga honom om hur det då kom sig att han i förra valrörelsen lovade att lägga på en krona på alla satsningar Socialdemokraterna gjorde på välfärden (eller så kunde de ju fråga varför han inte gjorde som han lovade…). Här är klippet:

Ingen begär att vi är perfekta

Egentligen borde ju ingen vara förvånad över att moderat efter moderat nu avslöjas som skattefuskare. Moderaterna har ju genom åren konsekvent ropat på hårdare tag i alla frågor utom typ skattebrott (nu finns det dock faktiskt moderater som vill skärpa straffen för skattebrott!). Men ändå. Att så många ledande moterater helt nonchalerar grundläggande principer om lag och rätt är faktiskt väl värt att granska, kanske särskilt som de ju påstods vara mer hederliga än andra politiker. Statsminister Reinfeldt fortsätter dock sin tidigare, inte så framgångsrika, strategi att ifrågasätta journalisternas rätt att granska (ni minns klassikern: ”Vem har sagt att hon är onykter? Har ni några bevis för det?” när han förnekade att storyn om Ulrika Schenström ens var sann.)

Till Expressens reporter Christofer Brask sa han så här häromdagen: ”Ska alla som någon gång varit i närheten av ett politiskt parti redogöra för allt i sina liv? Är det det som du ropar på nu? Var går gränsen? När ska alla journalister berätta om allt de gjort från det att de gick i gymnasieskolan?” Och visst har Reinfeldt en poäng i att vi aldrig bör kräva att alla vi som är politiker är perfekta, vi gör fel och har brister som alla andra. Politiker ska inte vara en särskild ”typ” av människor, vi ska ha politiker med olika bakgrunder (inte som i exempelvis Frankrike med andra ord).

Men, som Christofer Brask, skriver i sin artikel: ”Detta ropande, sa Reinfeldt, är ett hot mot demokratin. Det var klokt sagt. Möjligen med invändningen att journalister, till skillnad från politiker, inte stiftar lagarna. Det är inte heller journalister, utan moderata politiker, som vunnit ett val på en politik som går ut på att människor ska göra rätt för sig, man ska jobba och inte fuska utan som en god medborgare dra sitt strå till den stora samhällsstacken. En annan invändning är att den senaste veckans skandaler – Nicola Clase, makarna Cederskiöld – knappast härrör från åren innan de gav sig in i politiken.”

Men Reinfeldt lär inte läsa det. Han lär inte bry sig. Han sitter isolerad på sitt elfenbenstorn och ropar att han är utsatt för en konspiration. 2010 tvingas han komma ner och möta väljarna. Det blir nog inte lika roligt då. Hur var det nu med det ”mindre korrumperade ledarskapet”?

”Moderater för sosseseger”

Jag hörde en fantastisk historia från Promotionbåten. En känd företagare i stan berättade (inför alla som var med på ett av seminarierna) att han skulle bli tvungen att trotsa sin far om några år: ”Min far är 82 år och kommer att vara 85 år 2010, men jag vet att han i alla fall kommer att slå ihjäl mig när jag berättar för honom att jag kommer att rösta på socialdemokraterna.” Jag vet inte vilket parti den aktuelle företagaren brukar rösta på (valhemlighet, ni vet),  men han är definitivt inte känd för att vara sosse.

Jag har ju skrivit förut om missnöjet med den nuvarande kommunledningen i Örebro och var och varannan dag hör jag talas om annars pålitliga borgerliga väljare som nu bestämt sig för att rösta på (s) i valet 2010. Just dessa personer kommer inte att avgöra valet (valet avgörs av åsikterna hos tusentals örebroare – men å andra sidan kan några få röster avgöra var ett mandat i Kommunfullmäktige hamnar…). Det hela har nästan fått mig att börja tycka synd om de högerpartier som styr Örebro. För om de tappar sina trognaste väljare – kommer de verkligen att kunna skaffa helt nya väljargrupper? Går det till exempel att göra ännu en ”total makeover” för moderaterna?

Ni minns de båda folkomröstningarna om EU (medlemskapet och Euroomröstningen) och flödet av ”folkliga” grupper, allt från ”Ornitologer mot EU-perspektiv” till ”Växjöpensionärer för nya mynt”? 2010 verkar det kunna skapas en stor mängd sådana grupper, fast denna gång mer osannolika.

Jag ser framför mig hur jag då kommer att arbeta skuldra mot skuldra med några nybildade grupper: ”Moderater för sosseseger”, ”Folkpartiföretagare för vänstermajoritet” och ”Förbannade kända företagare för en ny kommunledning”. Ska bli spännande.